AVDELNINGAR:
* Om specialarbeten/uppsatser
* Allmänt om MHE Kliniken
* Om öppenvård (enbart samtalsterapi)
* Om inläggning
* Om inläggningsbehandlingen
* Om vårdgarantier - valfrihetsremisser
* Om ätstörningar i allmänhet
* För närstående och anhöriga
* För den drabbade
* Litteratur om ätstörningar
* Länkar till mer information
* Övrig information om MHE Kliniken

OM SPECIALARBETEN/UPPSATSER

Jag ska göra ett specialarbete (eller uppsats)
Svar: Det är ganska många som vill ha hjälp med uppsatser eller specialarbeten. Vår tid är emellertid begränsad, så vi väljer att i första hand ägna tiden åt klientsamtal.
Istället har vi samlat de vanligaste frågorna här. Längst ner finns dessutom tips om bra litteratur, och länkar till hemsidor med ännu mer information.
Om Du läst alla frågorna här, och tycker vi missat något så maila oss. Vi kanske lägger upp Din fråga här.

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)

ALLMÄNT OM MHE KLINIKEN

Fråga: Vad är egentligen MHE Klinken?
Svar: MHE Kliniken är ett privat behandlingshem som specialiserat sig på psykosomatiska problem och ätstörningar.
MHE Kliniken var den första privata kliniken i Sverige som specialiserade sig på behandlingen av ätstörningar.

Fråga: Varför heter den ”MHE” Kliniken?
Svar: MHE är en sammandragning av ”Milton H. Erickson”.

Fråga: Vem var då ”Milton H. Erickson”?
Svar: Milton var en amerikansk läkare och psykolog som menade att psykoterapin måste anpassas efter klienten – i stället för tvärtom. Varje klient behöver sin egen form av psykoterapi, menade han.
Milton Erickson ifrågasatte en mängd gamla ”regler” för hur psykoterapeuter skulle vara, och hur psykoterapi skulle gå till. Hans synsätt inspirerade till en mängd nya psykoterapiformer, bl.a. så kallad ”lösningsinriktad psykoterapi” och ”strategisk psykoterapi”.
Dessutom använde han hypnos terapeutiskt i många fall – liksom vi på MHE Kliniken.

Fråga: Var ligger MHE Kliniken?
Svar: Vi finns mitt i Mora.
Vår huvudbyggnad ligger i ett f.d. hotell på Kyrkogatan 33.

Fråga: Vad har ni för personal?
Svar: Vi har en handfull psykoterapeuter, sekreterare, två assistenter och två konsultläkare.
Vi har ingen personal på kliniken nattetid, men det finns alltid någon i beredskap.

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)

OM ÖPPENVÅRD (ENBART SAMTALSTERAPI)

Fråga: Vad menas med öppenvårdsbehandling?
Svar: Vi erbjuder två typer av behandling.
Dels öppenvårdsbehandling, vilket innebär att man kommer enbart för samtalsterapi, och inte bor hos oss.
Dels inläggningsbehandling (se nedan), vilket innebär att man bor hos oss vissa veckor, och under tiden får individuella terapisamtal, gruppsamtal, kroppsbehandling m.m.

Fråga: Vilka kan få öppenvårdsbehandling?
Svar: Vi träffar klienter med alla möjliga bekymmer: depression, ångest, ätstörningar, sömnproblem, psykosomatiska besvär m.m.

Fråga: Är det några ni inte tar emot?
Svar: Vi brukar normalt sett inte ta emot klienter med missbruksproblematik, somatisk sjukdom eller psykotisk sjukdom.

Fråga: Har ni någon väntelista för öppenvårdsbehandling?
Svar: Ja, efter att vi fått remissen brukar det ta 3-6 veckor innan man kan påbörja sin öppenvårdsbehandling.

Fråga: Vad ska jag göra för att få öppenvårdsbehandling
Svar: Be Din läkare skicka en remiss till oss. Av remissen bör framgå medicinsk bedömning, utredningsresultat samt tidigare behandlingsförsök och resultaten.
När vi fått remissen, kontaktar vi Dig.

Fråga: Vad kostar ett öppenvårdssamtal
Svar: 750 kr (från 2002-03-01) som vanligen betalas av ens landsting.
Därutöver tillkommer en egenavgift på 80 kr som man vanligen betalar själv.

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)

OM INLÄGGNING

Fråga: Vad menas med inläggningsbehandling?
Svar: Det betyder helt enkelt att man bor hos oss vissa veckor, och tar del av ett behandlingspaket med individuell behandling, gruppbehandling, kostinformation, kroppsbehandling m.m.

Fråga: Hur länge bor man hos er?
Svar: Vi tillämpar en s.k. intervallinläggningsmodell, vilket betyder att man är hos oss en vecka i månaden (måndag-fredag).
Efter varje behandlingsvecka är man hemma tre veckor för att ”träna” det man lärt sig. Meningen är att man till sist ska kunna må bra hemma i sin egen vardagsmiljö!
Sedan blir det dags för nästa behandlingsvecka, då man tillsammans går igenom hur det gick hemma. Därefter blir det tre nya träningsveckor hemma igen o.s.v.
Sammanlagt har man sex sådana behandlingsveckor. Det blir alltså totalt 30 dagar (6 veckor med 5 dagar = 6 x 5 = 30).
När de sex behandlingsveckorna är slut (vilket brukar ta cirka ett halvår), ansöker vi ofta om 10-15 uppföljningsdagar för att stabilisera förändringen.

Fråga: Vilka kan få inläggningsbehandling?
Svar: Klienter med någon form av ätstörning, och remiss från läkare.

Fråga: Måste jag ha någon särskild kroppsvikt, eller diagnos?
Svar: Nej, varken diagnosen eller vikten säger något om hur dåligt Du mår.
Det viktiga är om Du kan ha nytta av vår behandling.

Fråga: Är det några ni inte tar emot?
Svar: Vi brukar normalt sett inte ta emot klienter som är i akut medicinsk fara, och t.ex. behöver sondmatning, kontinuerlig övervakning e.dyl.
Vi brukar heller inte ta emot klienter med missbruksproblematik eller primär psykotisk sjukdom.
Vi tar dessutom bara emot klienter som är här av egen vilja, eftersom vi inte har någon form av tvångsvård, övervakning e.dyl.

Fråga: Har ni någon väntelista för inläggningsbehandling?
Ja, efter att vi fått remissen tar det för närvarande 1-3 månader innan man kan påbörja sin inläggningsbehandling.
Eventuellt kan plats uppkomma tidigare om Du kan komma med kort varsel.

Fråga: Vad ska jag göra för att få inläggningsbehandling?
För att kunna ta emot Dig behöver vi en remiss från läkare – en specialistremiss, eller s.k. utomlänsremiss, vilket innebär att man i remissen också åtar sig att stå för kostnaderna för behandlingen. Av remissen bör framgå medicinsk bedömning, utredningsresultat, samt tidigare behandlingsförsök och resultaten.
När vi fått remissen, kontaktar vi Dig.

Fråga: Hur många inläggningsplatser har ni?
Svar: Vi har åtta platser för klienter i grundbehandlingen, och ytterligare sex för klienter som kommer på uppföljningsdagar.
Alla har egna rum med egen dusch, toalett och TV.

Fråga: Hur länge har ni funnits, och hur många inlagda klienter har ni haft?
Svar: Kliniken startade 1991, och har i snitt haft knappt 100 inlagda klienter per år.

Fråga: Vilka diagnoser har era klienter?
Svar: Knappt hälften har Anorexia Nervosa. Ungefär lika många har Bulimia Nervosa. En mindre andel har en ätstörning som inte stämmer med någon av de vanligaste diagnoserna (”Ätstörning UNS”).

Fråga: Hur gamla är era klienter, och var kommer de ifrån?
Svar: De flesta är mellan 17 och 27, men en hel del är betydligt äldre. Det händer också att vi tar in klienter i yngre tonåren.
Våra patienter kommer från hela Sverige. Allra flest kommer det från Dalarna, Värmland, Gästrikland, Stockholm och Norrbotten.

Fråga: Tar ni emot klienter från t.ex. Norge?
Svar: Ja! Gå till Din läkare och be denne att hos Helseområdet ansöka om ekonomiska medel för behandling hos oss.
Be också läkaren skicka en remiss till oss – så kontaktar vi Dig.

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)

OM INLÄGGNINGSBEHANDLINGEN

Fråga: Hur blir min psykoterapi upplagd?
Svar: Olika!
Du får påverka hur Din psykoterapi läggs upp.
Målen - liksom sätten att arbeta - diskuterar vi fram tillsammans. Du kan förändra psykoterapins uppläggning när Du vill. Att diskutera vad just Du vill - och behöver - är ofta en viktig del i början av behandlingen.
Vill Du veta hur Du kan börja ta kontroll över ätandet och kroppen? I så fall kan vi ge en pedagogisk presentation av hur mat och kropp egentligen fungerar.
Vill Du veta hur Du ska börja bryta gamla vanor och utmana gamla rädslor? Då kan vi prata om terapeutisk beteendeförändring.
Har Du samlat på Dig ”myter” om mat och kropp från veckotidningar o.s.v? Då kan vi använda kognitiva metoder för att undersöka de tankarna.
Är Du nyfiken på att använda hypnos får Du lära Dig det (hypnoterapi). Samma sak gäller om Du vill lära Dig imaginativa arbetsmetoder.
Vill Du lära Dig problemlösningsstrategier, eller prata om relationer till andra människor? Då gör vi det.
Vill Du fokusera på orsaker och bakgrund, så gör vi det (men oftast vill våra klienter snarare inrikta sig på ”här-och-nu-och-framåt”, och då gör vi det!).
Vill Du börja med ”mat och kropp”, och sedan ändra Dig och komma in på något annat (relationer, självkänsla, krav eller annat) så gör vi naturligtvis det!

Vi kan alltså inte tala om hur just Din psykoterapi kommer att läggas upp, förrän vi har diskuterat det med Dig.
Vi har inte EN psykoterapeutisk inriktning - eller EN färdig kombination av metoder.

Vi använder vad som helst, så länge Du vill det, och det ger resultat.
(Naturligtvis inom ramarna för de lagar och riktlinjer som gäller inom hälso- och sjukvården.)

Fråga: Vad får jag mer för behandling (förutom individuell psykoterapi)?
Svar: Olika! (Jfr frågan ovanför).
Du får vara med i gruppsamtal, där man talar om det som för stunden känns mest angeläget för deltagarna, t.ex: ”Vad innebär det egentligen att vara frisk från ätstörning”, ”Hur kan man meddela sig med omgivningen utan att vara sjuk”, ”Hur våga säga 'Ja'”, ”Hur våga säga 'Nej'” o.s.v.
Om Du vill lära Dig avslappning, utveckla kroppsuppfattningen, hitta positiva kroppsupplevelser e.dyl, kan Du använda någon kroppsbehandling, exempelvis ”Holistic Pulsing”.
Du får också en chans till extra hypnosträning (för att t.ex. fördjupa avslappningen, lära Dig hitta trancetillstånd, uppnå meditativa tillstånd, hitta omedvetna resurser och förmågor, stärka självkänslan e.dyl.).
Om Du är nyfiken på att utveckla Din förmåga att använda rösten som uttrycksmedel, erbjuder vi vissa veckor röstträning.
Andra veckor har Du chansen att pröva på Hatha Yoga, som kan vara ett sätt att hålla kroppen i form utan prestationskrav, jämförelser och stress.
Du kanske använder en del av dagen till uppgifter som Du och Din terapeut kommit överens om – det kan t.ex. handla om att fundera över något, göra små anteckningar, testa något nytt med maten, eller kanske göra något med någon annan i klientgruppen.
För många blir det terapeutiskt bara att träffa andra i liknande situation, och komma bort från hemmiljön när man ska träna in nya beteenden.

Fråga: Hur ser alltså en behandlingsdag ut när jag är inlagd hos er?
Svar: Oftast träffar Du Din egen psykoterapeut på förmiddagen.
Kanske passar Du på att ta ett pass med kroppsbehandling eller hypnosträning också?
På eftermiddagen kanske Du är med på en gruppträff, röstträning, yoga eller en gemensam utflykt till lokal sevärdhet.
”Ledig tid” bestämmer Du själv om Du vill umgås med de andra, se på TV, utforska Mora och naturen omkring, läsa på rummet eller vad som passar Dig.

Fråga: Arbetar ni med hela min familj?
Svar: Om Du vill att vi ska träffa Din familj, eller någon annan närstående, vid något tillfälle så kommer vi överens om det tillsammans.
Vanligast är annars att vi arbetar med Dig ensam (vilket delvis beror på att vi främst arbetar med myndiga klienter).

När vi arbetar med omyndiga klienter (framför allt yngre tonåringar) samarbetar vi i allmänhet med familjen, men större delen av behandlingen sköter fortfarande klienten själv.
Enstaka yngre klienter kan ha någon förälder med sig första veckan.

Fråga: Vad är det första ni gör, när jag kommer till er första gången?
Svar: Visar kliniken, Ditt rum, och presenterar oss. Därefter pratar vi lite löst om hur behandlingen ska läggas upp (mål och arbetssätt). Sedan får Du träffa de andra klienterna som är inneliggande den veckan.

Fråga: Övervakar ni mina måltider, eller vad jag gör på ”lediga stunder”? Är det förbjudet att motionera?
Svar: Nej, vi har inga sådana tvång. Vi har heller inte personal tillgänglig för övervakning av måltider. Så länge Du inte hamnar i akut medicinsk fara beslutar Du om Dina måltider!

Tillsammans med Din terapeut diskuterar Du hur måltiderna ska skötas: d.v.s. vad Du vill äta, hur mycket, när, var o.s.v.
Som vanligt har vi inte ETT sätt att hantera måltiderna, utan MÅNGA olika beroende på vilket Du föredrar. Du kan välja mellan att laga själv, hämta på restauranger, äta ute, använda djupfrysta portionsförpackningar o.s.v.

Samma sak gäller motion. Tillsammans med Din terapeut diskuterar Du hur motionen ska skötas: d.v.s. vilken träning, hur ofta, hur länge, vilken tid, var o.s.v. Så länge det inte föreligger akut medicinsk fara har Du stor frihet.

Fråga: Kan jag ha psykoterapi hemma samtidigt?
Svar: Javisst! Det är ofta en fördel!
Det finns nog en del vi är bra på, och en del Din hemmaterapeut är bra på!
Du kan ”plocka det bästa” från bägge parter.
Som vanligt får Du vara med och bestämma hur Du vill lägga upp det.

Fråga: Hur mycket kostar det?
Svar: 4.100 kr per vårddag (från 2008-01-01).

Fråga: Betalar klienterna själva, eller får de behandlingen betald av andra?
Svar: Oftast betalar landstinget som klienten kommer från. Antingen betalar kliniken som skickade remissen, eller så använder landstinget särskilda medel för vård utanför det egna länet (utomlänsvård).
I sällsynta fall har försäkringskassan bidragit.
I sällsynta fall tar kommunen - via socialförvaltningen - över betalningsansvaret.
Emellanåt betalar arbetsgivaren.
Någon gång står ett försäkringsbolag för kostnaderna.
Det händer också att klienterna själva bekostar behandlingen.

Fråga: Vilka är era resultat? Blir man någonsin helt frisk?
Svar: Frågeformulär som vi skickar ut några år efter behandlingen visar att cirka 94 % bedöms vara ”klart mycket bättre”.
Hela 79 % bedöms vara helt fria från ätstörningsdiagnos, enligt DSM IV.
En del av dem känner sig helt nöjda med kroppen och har inga bekymmer alls med maten, medan andra fortfarande kan känna sig missnöjda med kroppen ibland, eller ha funderingar kring maten emellanåt – liksom de flesta andra ”friska” kvinnor i dagens samhälle.

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)

OM VÅRDGARANTIER - VALFRIHETSREMISSER

Fråga: Vad innebär vårdgaranti och valfrihet?
Svar: Flera landstingsområden tillämpar en vårdgaranti och erbjuder patienterna valfrihet att söka vård var de vill i Sverige.
Olika områden kan emellertid tillämpa olika regler. Kontrollera alltså, för säkerhets skull, vad som gäller där du är bosatt.

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)

OM ÄTSTÖRNINGAR I ALLMÄNHET:

Fråga: Vad är ”Anorexia Nervosa”? Vad är ”Bulimia Nervosa”? Vad är skillnaderna mellan dem? Finns det fler diagnoser?
Svar: Vi tycker egentligen inte att etiketten på sjukdomen (diagnosen) är det viktigaste. Vi riktar mer in oss personen bakom sjukdomen: hur personen drabbas och begränsas av sjukdomen, vad den personen behöver lära sig för att komma vidare, för att känna trygghet o.s.v.
Vill Du ändå veta mer om de olika diagnoserna (t.ex. Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, och Ätstörning UNS) kan Du be Din läkare förklara vilken diagnos Du har, och vad som krävs för att få den diagnosen.
Om Du tittar längst ner på denna sida, hittar Du tips på andra ställen där Du kan få veta mer.

Fråga: Hur många anorektiker/bulimiker finns det? Ökar antalet? Vilken ålder brukar de ha?
Svar: Det finns många böcker och hemsidor där Du kan få svar på sådana frågor.
Vi inriktas oss mer på behandling, än forskning och statistik.
Längst ner på denna sida finns tips om var Du kan få mer information om statistik och forskning.

Fråga: Vilka drabbas av ätstörningar, och vad beror de på?
Svar: Om Du vill veta mer om vilka som drabbas, i vilken ålder o.s.v. så finns det många böcker och hemsidor som kan ge information. Titta längst ner på denna sida för att få tips på lämpliga ställen.

En del undrar om ätstörningar har ”genetiska” orsaker, är ”föräldrarnas fel”, ”beror på samhället”, är ”ett missbruk” o.s.v.
Vi har inga allmängiltiga svar! Tvärtom! Vi tror att varje person har sin egen bakgrund, sina egna orsaker, och följaktligen behöver sin egen lösning.
För många finns det inte EN förklaring, EN orsak och EN lösning – utan MÅNGA orsaker som hänger samman med varandra. Följaktligen behövs ibland MÅNGA lösningar för att komma vidare.

En del klienter har haft en bra uppväxt, trivts i skolan och mått bra på alla sätt – men fastnat i ”uppmärksamhetskicken”, när någon (eller några) i omgivningen uppmuntrat deras bantning.
Andra kan tvärtom ha haft en svår uppväxt, där familjen hade många problem. Kanske blev ätstörningen ett sätt att komma bort från de andra (ännu större) bekymren – ett sätt att kontrollera något (maten och kroppen) i en kaotisk omgivning.
För några har det i stället varit ett sätt att öva upp sin egen vilja – kanske det enda sättet att våga gå emot omgivningens krav och förväntningar.

Vi har hört hundratals förklaringar och berättelser. Ingen är helt lik den andra! Ingen mer sann än någon annan!
De flesta är inte intresserade av orsakerna, utan vill hellre veta hur de ska komma vidare. Följaktligen tittar vi ofta mer framåt än bakåt! Kom ihåg att man inte alltid måste veta orsakerna för att komma vidare!
Vissa klienter vill emellertid veta ”orsakerna”. I de fallen hjälps vi åt att tillsammans hitta just hennes/hans orsaker (som naturligtvis inte är desamma som alla andras orsaker)!

Vill man veta mer om tänkbara orsaker, finns det gott om litteratur och hemsidor som kan ge mer information. Titta längst ner på denna sida, där finns fler tips.

Fråga: Är det sant att ätstörda anorektiker är…?
Svar: Nej!
Det enda som alla ätstörda har gemensamt är problem med maten!
Många med ätstörningar tycker de har problem med självförtroendet, många tycker de har bekymmer i vissa kontakter med närstående, många tycker de känner sig pressade och stressade o.s.v.
MEN inget av det gäller alla ätstörningar!

Egentligen träffar vi aldrig några ”ätstörningar” - utan bara ”personer med en ätstörning”.
För oss är det viktigt att komma ihåg att bakom varje ätstörning finns en person – och ingen person är helt lik någon annan.
Risken finns annars att omgivningen glömmer ”personen bakom”, och bara pratar om ätstörningen – kanske t.o.m. bara ”pratar till” ätstörningen. I värsta fall kan då personen själv börja tvivla på sin existens, och till sist känna sig som enbart ”en ätstörning”, utan egen personlighet.

Fråga: Hur börjar sjukdomen och när märker man att något är fel?
Svar: Titta längst ner på denna sida. Där finns tips på lämplig litteratur, och hemsidor med mer information.

Fråga: Varför är jag så trött? Varför blir jag svullen? o.s.v.
Svar: Vi kan inte ge någon allmän medicinsk information här. Vänd Dig till Din egen läkare!
Vill Du veta mer allmänt vad som händer med kroppen vid ätstörningar så finns det tips på lämpliga informationskällor längst ner på denna sida.

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)

FÖR NÄRSTÅENDE OCH ANHÖRIGA:

Fråga: Vad kan jag som närstående göra eller säga för att hjälpa?
Svar: Tala om att Du är bekymrad, och att Du tycker det ser ut som om hon/han mår dåligt.
Fråga om Du kan hjälpa till på något sätt. Får Du inget svar på hur, erbjud Dig att följa med till doktorn.
Det bästa är naturligtvis om vederbörande söker hjälp hos någon van vid ätstörningar.
Om vederbörande absolut vägrar – kan Du inte göra mycket mer än att ibland påminna om att Du finns kvar ifall hon/han vill prata.
Är Du tveksam, eller vederbörande akut allvarligt sjuk, sök hjälp för att diskutera hur Du ska göra.
Kom ihåg att Du kan söka egen hjälp för att vara ett så gott stöd som möjligt för den andre.

Glöm inte bort personen bakom ätstörningen! Låt inte all kontakt mellan er gå via ätstörningen – så att personen hamnar i skuggan.
Kom ihåg att någonstans bakom ätstörningen finns fortfarande en person med intressen, glädjeämnen, sorger, rädslor, önskningar, behov o.s.v. Hon/han behöver naturligtvis också få prata med Dig ibland – utan att alltid blanda in ätstörningen.
Annars finns risken att Du och ”ätstörningen” fastnar i en kamp, och ”personen bakom ätstörningen” försvinner.

Fråga: Hur kan man märka att ens kompis lider av anorexi? Vilka är de första varningssignalerna?
Svar: Det bästa är naturligtvis att fråga! Men se till att ni är ensamma, att det är lugnt och bra stämning mellan er, och att Din kompis inte känner sig anklagad eller pressad när Du frågar.
Det finns annars massor av varningssignaler som ”skvallrar” om att man försöker dölja kroppen, undviker att äta med andra o.s.v. Vill Du veta mer, titta bland böcker och hemsidor vi tipsar om längst ner på denna sida.

Fråga: När är det dags att söka hjälp?
Svar: Försök först diskutera den frågan med henne/honom!
Använd inte tjat, press eller tvång förrän Du ordentligt provat ett lugnt samtal.

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)

FÖR DEN DRABBADE:

Fråga: Vad är de första varningssignalerna på att jag har en ätstörning?
Svar: Det finns många olika!
Ofta känner Du nog innerst inne på Dig när det börjar gå fel.
Ofta märker man att tankar om ”mat och kropp” tar allt mer tid, man börjar hitta på olika ”smarta” knep för att kontrollera ”maten och kroppen” o.s.v.

Du kan hitta många fler exempel om Du tittar på de böcker och hemsidor vi nämner längst ner på denna sida.

Fråga: När ska jag söka hjälp?
Svar: Så fort Du börjar bli orolig och osäker!

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)

LITTERATUR OM ÄTSTÖRNINGAR

Det finns dessutom ganska mycket lättläst information om ätstörningar, t.ex:
”Ett liv av vikt” – Beställs från Socialstyrelsen.
”Anorexi” av Råstam & Gillberg
”Skönhetsmyten” av Naomi Wolf. (Natur och Kultur)
”Ätstörningar” av Göran Carlsson och Bengt Eriksson
”Så här kan man förebygga och behandla ätstörningar - Handbok för behandlare, skolpersonal, föräldrar och vänner” av Heléne Glant
”Sluta svälta” av Heléne Glant
”Sluta hetsäta” av Heléne Glant
”Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel” av Gisela van der Ster Wallin och Anna-Carin E Lindskog
”Mattillåtet” av Gisela van der Ster

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)

LÄNKAR TILL MER INFORMATION

Acrobatfiler (pdf) som kan laddas ner:

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)

ÖVRIG INFORMATION OM MHE KLINIKEN
Det lättaste är att titta mer på vår hemsida (som Du antagligen hittat eftersom Du läser detta) www.mhekliniken.se
För de som inte har tillgång till Internet kan vi skicka en broschyr om kliniken.

Kontakta oss:
Fråga: Hur når jag er?
Svar: Du kan ringa (0250 - 130 60), eller faxa (0250 – 130 64).
En annan möjlighet är att skicka ett mail till info@mhekliniken.se eller skriva ett vanligt brev till:
M.H.E. KLINIKEN
Box 95, 792 22 Mora

Tillbaka till sidans topp (med innehållsförteckningen)